Tumba Tennisklubb

Tumba Tennisklubb har funnits i mer än 58 år. Klubben har sin hemort i Uttran, med adress Pelletäppan, och är en typisk
förortsklubb. Tennisklubben började verksamheten med sommartennis på en grusbana innan det första tennistältet kom till.
Klubben har under åren haft flera typer av tält fram till den tidpunkt då det var läge att bygga en tennishall.

Pelletäppans tennishall

Pelletäppans tennishall byggdes 1990 under den tid då byggreglerna begränsade totalkostnaderna till 5 miljoner för tennishallar.
Ränteläget var ogynnsamt vilket bidrog till att finansieringen av projektet blev en tung börda för klubben.

Tennishallen byggdes från början utan omklädningsrum och toaletter. Filtunderlaget på banorna lades direkt på ett grusunderlag
för att minska byggkostnaden. En servicedel, där även kök och kontor ingick, byggdes under 1991. Klubben växte till ca 670
medlemmar.

Det blev problem med tennishallen redan från början. Ojämnheter i tennisbanorna och olika uppfattning om servicedelens utförande
ledde till tvister med byggentreprenörerna. Det blev förhandlingar i både Huddinge tingsrätt och Stockholms tingsrätt. Tennisklubben förlorade tvisten om servicedelen och fick betala skadestånd. Tvisten med byggmästaren, som byggt tennishallen och dåvar­ande Nordbanken fortsatte under flera år.

Åren 1991-1996 blev en besvärlig tid för klubben. De många tekniska undersökningarna i tennishallen, rättegångskostnaderna och det höga ränteläget undergrävde klubbens ekonomi. Krisen kom hösten 1996 då klubbens styrelse kallade till ett extra årsmöte och
redovisade läget.

Årsmötet godkände ett förslag att medlemmarna skulle betala en extra årssavgift. Många av klubbens medlemmar ställde lojalt
upp och betalade avgiften, 250 kr, men medlemsantalet sjönk till 465, vilket var det lägsta sedan hallen byggdes. Tennisskolan
hade bara ca 100 elever. Även abonnemangen hade minskat till följd av problemen med tennisbanorna. Bara ca 40 % av tillgängliga
tider utnyttjades i hallen.

Under åren 1997-2003 genomfördes ett stort arbete av många av klubbens medlemmar och man lyckades vända motgångarna och
åter bli en tennisklubb med god ekonomi och bra verksamhet.

Här följer en sammanfattning av de första åren.

Vid årsmötet i mars 1997 valdes en ny styrelse. Klubbens ekonomi var mycket dålig och resultatet från 1996 visade på ett
underskott på 242 000 kr. Den nya styrelsen fick en tuff uppgift. Efter en omfattande genomgång av klubbens ekonomi och
verksamhet började återuppbyggnaden. 

Målsättningen var att med utgångspunkt från klubbens möjligheter och i samarbete med medlemmarna förbättra både anläggningen
och få fart på tennisverksamheten. Målet var att Pelletäppan skulle bli en pärla bland tennishallar i Stockholmsområdet.

En ny tennisskola med en ny tränare, avslutning av tvisten med byggmästaren och sanering av ekonomin prioriterades. Klubbens
kassör fick under 1997 begära uppskov eller förhandlade om delbetalning av nästan alla fakturor. Svenska Tennisförbundet avskrev
en faktura så att klubben kunde betala elräkningen mm. Likviditeten var under sommaren 1997 mycket ansträngd. Några styrelsemedlemmar måste reda upp situationen genom personliga lån till klubben. Efter förhandlingar med Botkyrka kommun erhöll
klubben under hösten ett extra föreningsbidrag på 100 000 kr.

I förhandlingarna med byggföretaget om tennishallen lyckades klubben uppnå en förlikning. Klubben fick 230 000 kr i ersättning.
Därmed var rättegångskostnaderna täckta men tennisbanorna var fortfarande i dåligt skick.

För första gången sedan 1990 kunde styrelsen vid årsmötet i mars 1998 redovisa ett överskott på 17 000 kr. Omsättningen var
ca 1 500 000 kr. Antalet medlemmar hade ökat till 505. Tennisskolans elevantal hade också ökat från ca 100 till ca 240. De flesta ungdomarna i tennisskolan var pojkar.

Året 1998 inriktades på att utveckla basen för klubbens verksamhet,  tennisskolan och tävlingsverksamheten. Klubben genomförde
också ett pilotprojekt för flickor tillsammans med Skolidrottsförbundet. Målet var att öka antalet flickor i tennisskolan genom att införa förbättringar och lära flickorna att ta för sig och att våga ställa upp i träning och tävling.

I förhandlingar med Botkyrka kommun uppnåddes en överenskommelse om finansieringen av omläggningen av två av tennisbanorna
samt höjning av klubbens föreningsbidrag. Ett nytt pro­jekt utarbetades med inriktning att även bygga två utebanor. Målsättningen
var att intressera medlemmarna att ställa upp med ett medlemslån för genomförandet.

Vid årets slut hade tennisskolan ca 250 elever och medlemsantalet hade ökat till ca 600. För första gången på många år kunde
styrelsen på årsmötet redovisa ett överskott på 67 000 kr baserat på klubbens tennisverksamhet. Omsättningen hade ökat till
ca 1 900 000 kr. Klubben firade 50-årsjubileum i oktober 1998.

Året 1999 präglades av två stora byggprojekt. Det ena projektet var två nya utebanor som byggdes med finansiering genom
medlemslån och ett bidrag från Riksidrottsförbundet samt en stor arbetsinsats från klubbens medlemmar.

Det andra stora projektet var omläggningen av två av inomhusbanorna. Även här ställde medlemmarna upp och gjorde en stor arbetsinsats. Klubben hade äntligen fått samma typ av beläggning på tennisbanorna som de flesta andra klubbar hade.

Intresset för tennis ökade och fler medlemmat tecknade abonnemang på de nya banorna.

Tävlingsverksamheten ökade också. Klubbens representationslag för herrar gick för första gången upp i div 1 i utomhusserien. TumbaSpelen kunde efter ett uppehåll på 10 år åter genomföras som utomhustävling på egna grusbanor.

Tennisskolan ökade till ca 300 elever och medlemsantalet var ca 630. Årets överskott blev

145 000 kr. Omsättningen var ca 2 200 000 kr. Klubben kunde för första gången sedan tennishallen byggdes göra en amortering
av lånen med 100 000 kr.

Året 2000 kunde ha börjat bättre. I slutet av februari drabbades klubben av ett inbrott med åtföljande stor skadegörelse. Det
blev en dyr nota, 90 000 kr sedan försäkringsbolaget betalat sin del. Återställandet av allt som skadats i tennishallen tog mycket lång tid.

Klubbens tävlingsverksamhet omfattade under året 12 serielag. I det interna gruppspelet deltog 8 grupper med ca 60 deltagare. Tennisskolans elevantal hade ökat till 315 och medlemsantalet till ca 670.

Klubben har alltid haft många medlemmar som kommit från Finland och de forna öststaterna. Ett integrationsprojekt genomfördes under året som skapat en varaktig kontakt med en tennisklubb i Finland.

Förhandlingar genomfördes med Botkyrka kommun om finansieringen av omläggningen av de återstående två inomhusbanorna. På
årsmötet redovisades ett överskott på156 000 kr. Omsättningen hade ökat till ca 2 900 000 kr. Lånen på tennishallen amorterades
med 200 000 kr.

Året 2001 blev ett år som till stor del ägnades åt förbättring av den inre miljön i tennishallen. De rum som användes av klubbens
anställda var undermåliga bl a till följd av de förenklingar som gjordes då servicedelen byggdes. Friskluftintag och ventilation måste
byggas om. Anordnandet av ett klubbrum och en samlingssal för ett större antal deltagare stod också på önskelistan. Samlingssalen färdigställdes under hösten 2001.

Omläggningen av de återstående tennisbanorna genomfördes under sommaren och blev klara la­gom till tennisskolans start på hösten. Med de nya banorna fick klubben förstklassiga spelunderlag i hela hallen. Klubben kunde nu anordna fler externa tävlingar varje år. Besökande spelare och föräldrar förundrades över den förvandling tennisanläggningen genomgått på kort tid.

Tumba Gymnasium utökade satsningen på idrott med en grupp elever som spelade tennis på Pelletäppan en dag i veckan. Klubben
fick en ny tränare som ägnade mycket tid åt utveckling av tävlingsjuniorerna. Tumba Tennisklubb engagerade sig i Botkyrka kommuns  arbetsgrupp med inriktningen att skapa förbättringar för fritidsverksamhet för boende i det område där klubben har sin verksamhet. 

Tennisjuniorer från Finland kom till Pelletäppan på sitt årliga besök för tävlingar.Tumba Tennisklubb gjorde ett återbesök med
tävlingar och annat trevligt. Juniorernas sommarläger i Oskarshamn med tävlingen Blå Jungfru Spelen blev en bra början på utomhussäsongen. Klubbens tävlingsjuniorer hade stora framgångar på tennisbanorna

Ett nytt projekt togs fram med inriktningen att förbättra möjligheterna till fysisk träning och för spontanidrott. Ungdomarna i de närbelägna skolorna och de som bodde nära Pelletäppan behövde i första hand en fotbollsplan.

Tennisskolan ökade till 320 elever och medlemsantalet var ca 630.  Klubbens årsmöte kunde för första gången hållas i klubbens egen samlingssal. Årets överskott blev 22 000 kr. Omsättningen var ca 3 000 000 kr. Amortering av lånen gjordes med 100 000 kr.

Året 2002 började med genomförandet av TumbaSpelen. Både herr och damlagen spelade under våren i div1 i uteserierna.
Framgångarna uteblev och inomhusserien på hösten genomfördes med nya ungdomslag.

Tävlingsjuniorerna åkte på sitt årliga besök till Finland och tog för första gången hem segern i den inofficiella landskampen.
Sommarlägret i Oskarshamn och det efterföljande tävlingslägret blev en stor framgång. Klubben ställde upp i 11 klasser i
Blå Jungfruspelen och gick till final i hela 7 klasser.

Medborgarskolan hyrde samlingssalen och anordnade kurser för boende i Tumba och Uttran.

Hösttävlingen Babolat Cup genomfördes på ett bra sätt och klubben ansökte om att få anordna 2003- års Junior
Distriktsmästerskap (JDM).

Under hösten nominerades Tumba Tennis tillsammans med SALK och Sandareds TK till "Årets tennisklubb 2002". SALK vann.
Tumba Tennis fick årets julklapp av Stockholms Idrottsakademi, SIA.

Klubben fick ett bidrag från Konung Gustav V:s 90-årsfond för att genomföra en utlandssatsning tillsammans med Åbo Tennisklubb.
Denna gång hade valet fallit på Estland och den tidigare svenskbygden i nordvästra delen av landet.

Klubben anställde en ny tränare som tillsammans med ansvarstränaren för tävlingsjuniorerna fortsatte tennisskolans utveckling av
bredd- och tävlingsinriktad tennis. Konkurrensen med andra idrotter började synas. Tumba Gymnasium fick inte tillräckligt många
elever till idrottssatsningen och tennisutbildningen på Pelletäppan inställdes.

Antalet elever i tennisskolan minskade till ca 290 och medlemsantalet i klubb blev ca 635. Klubben fick uppdraget av Stockholms Tennisförbund att anordna JDM 2003 för klasserna 14 och 18 år.

Förhandlingen med Botkyrka kommun om finansieringen av Näridrottsplatsen slutfördes. Anläggningsarbetet utfördes på senhösten. En fotbollsplan samt en plan för badminton, basket, tennisbollplank och en löparbana byggdes.

Årets resultat blev ca 13 000 kr vilket var betydligt mindre än tidigare år.Omsättningen hade ökat till ca 3 300 000 kr. För första
gången har avbetalningen av lånen måst begränsas till ca 70 000 kr.

Året 2003 genomfördes den största organisationsförändringen i klubbens historia. Medlem­marna i Tumba Tennisklubb
beslutade vid årsmötet att utträda ur IFK Tumba Idrottsallians och bli en självständig tennisklubb i likhet med andra tennisklubbar
i landet. Vid Svenska Tennisförbundets styrelsemöte den 11 juni 2003 godkändes ändringen av namnet till Tumba Tennisklubb. Riksidrottsförbundet bekräftade namnändringen den 4 juli samt klub­bens status som en självständig ideell förening.

Klubbens nya stadgar godkändes på ett extra årsmöte den 20 sep­tember 2003. Under året introducerades också en arbetsordning
som gör det lättare för nya funktionärer att jobba i klubben.

Klubbens tennisskola var fortfarande en av de största i Stockholm. Antalet elever i tennisskolan var under året ca 290. Klubben
hade valt att satsa på grundträning och fysträning för alla. De ungdomar, som ville fick möjlighet att träna tävlingsinriktad tennis.
Den inriktningen har genom bra träningsmetoder och bra tränare lyckats över förväntan.

Intresset bland juniorerna för tävlingar ökade också stadigt. Klubbens unga spelare vann 30 klassegrar och var i final 39 gånger.

Klubbens ekonomi var god under året. Tennisskolan, tävlingsverksamheten, shopen, cafeterian och bokningen av strötider utvecklades positivt under året. Klubbens självfinansieringsgrad var 76 %. Den ökande verk­samheten har dock medfört att kostnaderna också ökat. Årets resultat blev 41 000 kr. Omsättningen var ca3 600 000 kr. Lånen amorterades med 100 000 kr. Antalet medlemmar var ca 650. 

Året 2004 blev ett år då juniorernas tävlingsförmåga syntes allt oftare i resultatlistorna. Tennisskolans utveckling av träningsmetoder
och juniorernas träningsvilja hade givit resultat. Av totalt 164 tävlingar hade juniorerna tagit 56 klasssegrar och varit i final 27 gånger.

Klubben engagerade sig i Handslagets träningsverksamhet och blev samordnare för fyra skolor i Botkyrka. Aktiviteterna på dagtid
ökade i tennishallen. Fler skolor kommer numera till Pelletäppan på förmiddagarna.

Klubbens hemsida omarbetades och gjordes mer effektiv. Hemsida utnyttjades också för snabbare resultatredovisning vid de tre externa tävlingar som årligen anordnas på Pelletäppan.

Strötiderna i tennishallen under kvällstid och under helger utnyttjas numera till sista lediga tid då medlem­marnas gruppspel pågår.

Under året utarbetades nya samarbetsformer med företag i Botkyrka. Antalet sponsorer har ökat och det är många som ser nytta och glädje i att stödja klubbens juniorverksamhet.

Antalet elever i tennisskolan minskade till ca 280. Stora ansträngningar gjordes för att öka intresset för tennis bland ungdomarna.

Klubbens ekonomi var efter halvårsbokslutet något ansträngd. Kostnaden för el och personal hade ökat mer än beräknat. Ett antal åtgärder vidtogs och vid årsskiftet var ordningen återställd och det blev ett positivt resultat, ca 22 000 kr. Omsättningen var ca 3 700 000 kr. Klubbens självfinansiering hade ökat till 78 %. Antalet medlemmar var vid årsskiftet 655. Lånen amorterades med 70 000 kr.

Året 2005 blev återigen ett fantastiskt tävlingsår. Tumba Tennis juniorer tog hem 55 klassvinster av de 92 gånger man varit i final.
Totalt deltog man i 204 tävlingar.

En ändring genomfördes av tennisskolans ledning där befogenheter och ansvar bättre framgick. Resultatet kunde mätas i juniorernas engagemang i tennisträningen och i de fysiska aktiviteterna som förbättrades ytterligare. Antalet elever i tennisskolan var 302 vid årsskiftet.

Klubben har fortsatt med Handslagets verksamhet och utökat verksamheten.

Fel på bokningssystemet och ljusstyrningen ställde till stora problem för medlemmarna som varit vana vid att allt fungerat bra. Felet
var komplicerat och medförde att tändning och släckning av belysningen fick skötas manuellt.

En upprustning av cafeterian genomfördes under hösten och besökande föräldrar och juniorer uppskattar den ljusa och öppna platsen
vid banorna. Mycket tid och engagemang har ägnats åt att göra klubben känd bland Botkyrkas företag. Ambition har varit att pröva
idéer till samarbete som gynnar både klubben och företagen. Antalet företag som sponsrar Tumba Tennis har nära fördubblats under
året. Reklam och sponsring kommer genom det arbetet på längre sikt att tillföra klubben mer pengar.

Klubbens ekonomi var god under året. Medlemslånen till utebanorna återbetalades och lånen  amorterades med ca 170 000 kr. Årets överskott blev dock mindre än budget. På en omsättning av nästan 4 000 000 kr redovisades ett överskott på knappt 3 000 kr. Klubbens självfinansiering var fortfarande 78 %.  Antalet medlemmar var vid årsskiftet 652 varav 337 var juniorer.

Slutord

 Vägen har varit lång från den kris i ekonomin och nära kollapps i verksamheten som rådde 1997 och till den våg av framgångar som Tumba Tennisklubb nu har.

Vi som varit med har nästan glömt problemen med likviditeten, ökande kostnader, minskat medlemsantal, färre juniorer, problem med anläggningen, rättsliga tvister, litet stöd från kommunen mm. Listan kan nog göras längre men den har var tillräcklig stor för klubbstyrelsens arbete.

Lojala medarbetare i klubbstyrelsen och en bred uppbackning från medlemmarna är viktigt då klubben har problem. Stödet från Botkyrka kommun var också betydelsefullt. Det är viktigt att ha en öppen dialog med kommunens politiker och tjänstemän. Man är väl medvetna
om att ett bra föreningsarbete i en kommun betyder mycket för både ungdomar och vuxna.

Kanske var det många i klubben som såg möjligheten före svårigheten. Det brukar gå bättre att lösa problem då. Projekt av olika slag
blev i många fall den bästa lösningen.

Styrelsen informerade i klubbtidningen om alla de projekt man planerade och genomförde. Bidrag och annat ekonomiskt stöd söktes för
allt som planerades. På de 7 första åren sökte och fick klubben totalt ca 700 000 kr från fonder, kommunen, Riksidrottsförbundet,
Folksam m fl. Utan det stödet hade klubben gått i konkurs. Nu är klubbens ledning vaksam och kan vidta åtgärder innan någon skada inträffar.

Det går troligen inte att komma med patentlösningar på allt. Men en grundförutsättning är nog ändå att många medlemmar är villiga att ställa upp och lägga tid på praktiskt arbete på anläggningen. Någon måste också ta hand om arbetet vid skrivbordet. Många gånger
är det senare viktigare. Lika viktigt är givetvis att styrelsen och medlemmarna i klubben strävar åt samma håll.

Uttran i februari 2006

Kurt Hassel