|
Jan Sjöberg
2004-04-23
-
-
-
-
-
-
Friskvård, till
skillnad från sjukvård, syftar till att bibehålla och öka hälsan
Vanliga områden inom
friskvårdsarbetet är exempelvis
fysisk aktivitet,
förbättrade
kostvanor och
ökad stresstålighet
Traditionellt sett
har friskvårdsarbetet varit inriktat på områdena kost och motion. Under
1980-talet
blev det allt vanligare med olika utbildningsinsatser i form av
stresshanteringskurser och rökavvänjningsprogram
Under senare år har
friskvårdsfrågorna fått ökad tyngd i hälso- och arbetsmiljöarbetet.
Många större företag
har också egna resurser i form av anställda friskvårdskonsulenter och egna
träningsanläggningar.
Och friskvård kräver
ett engagemang. Skall vi som företagare låta detta engagemang bero på att
vi
turligt nog har en person som brinner för frågan eller driver vi
friskvårdsiden från företaget?
Friskvårdarbetet bör också bedrivas på lång sikt för att nå bra effekter.
Tillfälliga hälsokampanjer
kan vara ett bra sätt för att att komma igång men räcker inte för att nå
långsiktiga resultat
Hälsokampanjer kan också uppfattas som att arbetsgivaren lägger sig i de
anställdas privatliv.
Källa:
Lars-Göran Rydqvist & Jan Winroth. Idrott, friskvård, hälsa &
hälsopromotion. Farsta: SISU idrottsböcker, 2002
Alla parter vinner på bättre arbetsmiljö
och hälsa i företagen – anställda, ägare och samhället i stort.
Alltfler sjukskrivs under långa perioder och många människor måste
förtidspensioneras. Detta skapar
stora problem och kostar mycket pengar, helt i onödan. Sambandet mellan
hälsa, friskvård och ekonomi
har därför tilldragit sig alltmer uppmärksamhet.
Ibland kan det vara svårt att övertyga företagsledningen om att
införa hälsofrämjande aktiviteter, exempelvis
friskvård i anslutning till arbetsplatsen. Kostnaderna för exempelvis ett
friskvårdsprojekt syns mer direkt
medan det däremot är svårare att visa på förbättrad lönsamhet genom
friskvårdsinsatser. Sett ur ett
företagsekonomiskt perspektiv talar det mesta för att förebyggande
insatser är betydligt mer lönsamma
än sena rehabiliteringsinsatser. Det finns således ekonomiska argument för
att hälsofrämjande och
förebyggande insatser är lönsamma.
Det finns företagsekonomer som menar att varje krona som satsas på
friskvård kan ge minst fem
kronor tillbaka. Den aktivitet som anses vara mest lönsam är fysisk
aktivitet och denna aktivitet tycks
också påverka hälsan i störst utsträckning. Idag satsar allt fler företag
på friskvård på arbetstid, kanske
som en följd av de ökade antalet sjukskrivningar. Friskvård är dock bare
en av de friskfaktorer som
företaget bör arbeta med för att skapa en friskare arbetsplats.
Upp
Som HR-ansvarig,
personalchef, VD, skyddsombud eller fackligt förtroendevald kan Du göra
mycket
för att få igång ett friskvårdsarbete på just din arbetsplats. Du har en
nyckelroll i arbetsmiljöarbetet.
Varför friskvård?
-
Friskvård främjar
individers fysiska, psykiska och social hälsa. Starka, positiva,
välmående
medarbetare gör ett bättre jobb och verkar positivt på företagets
konkurrenskraft och lönsamhet.
-
Fysisk aktivitet
är den hälsofrämjande aktivitet som påverkar hälsan i störst
utsträckning och
framstår också som den mest lönsamma aktiviteten. Idag rekommenderar
forskarna daglig fysisk
aktivitet i 30 minuter.
-
Friskvårdsaktiviteter ökar möjligheten att samlas kring ett gemensamt
intresse. Friskvård kan bidra
till att öka trivsel, den sociala gemenskapen i gruppen och även till
att utöka individens sociala nätverk.
I långa loppet kan detta inverka positivt på arbetsklimatet på
arbetsplatsen och den psykosociala
arbetsmiljön kan därmed upplevas som mer hälsofrämjande.
-
Att delta i
friskvård är oftast väldigt roligt och ”på köpet” kommer ökat
välbefinnande samt en
framtida bättre hälsa. Nöjet väger därför oftast tyngre än besväret.
Källor:
Andersson G, Jorén A, Malmgren S. Lönsam friskvård – Effektivare företag.
Stockholm: Arbetarskyddsnämnden, 1999. ;
Prevent. Hälsofrämjande som affärsstrategi - fakta och argument.
Stockholm: Prevent och Folkhälsoinstitutet, 2001. ;
Bosse Angelöw. Friskare arbetsplatser: Att utveckla en attraktiv, hälsosam
och välfungerande arbetsplats. Lund: Studentlitteratur, 2002.
4.
Argument för tennis
A. Tennis är för
alla
Både för Lag och
Individ
Alla kan spela och
får plats
Det är en
familjesport. Mamma eller pappa kan spela med barnen
Olika åldrar och kön
kan spela med varandra.
Sport hela livet ger
livslång och sund livsstil
B. Tennis har allt
Det är
strategi och teknik
Det
ger uthållighet, snabbhet och styrka
Fair
play viktigt och sporten uppmuntrar till ett respektfullt beteende.
(Du dömer t ex på Din egen sida och skall döma in motståndarens boll om Du
inte är helt säker på att den var ute)
Tennis
är mycket roligt
Det är ingen lätt racketsport men redan från början kan man ha roligt
Upp
5. Vad kan Du göra?
Om Du är anställd
eller chef kan Du fråga Din arbetsgivare/personal och Dina arbetskamrater
om de vill pröva på.
Vi kan komma och
berätta lite mer på ett personalmöte om tennis som friskvård eller så kan
Ni komma och provspela hos oss gratis. Vi kan även ställa upp med en
instruktör
Här är några
alternativ
Man kan spela på
morgonen och ta en frukost
Man kan förlänga
lunchen och äta en enkel måltid
Man kan spela en
timme mellan 0800 – 1200 mot ngn från ett annat företag
Man kan deltaga i
vårt stegspel/gruppspel som sker på em/kvällar
Eller så kan man
anmäla sig till vuxenträning där man tränar med andra vuxna på samma nivå.
Vilket passar Dig
bäst?
Kontakta
Jan Sjöberg för mer info
Upp
Cafeteria och lunchplats
Två av fyra inomhusbanor
6.
Nedan under de anges
vilka förändringar som gäller från och med den 1 januari 2004.
Riksdagen fattade beslut om dessa nya regler den 30 oktober.
Skattefri motionsförmån ska vara av enklare slag och av mindre
värde.
Bägge förutsättningarna måste vara uppfyllda. Skattefriheten förutsätter
att förmånen
riktar sig till hela personalen. Det innebär att erbjudandet ska
omfatta samtliga anställda
oavsett anställningsform, således även korttidsanställda, vikarier m.fl.
Detta framgår av
Regeringsrättens dom den 12 juli 2001 (mål nr 5762-1998).
1. Skattefri motion
Det räcker med att arbetsgivaren erbjuder motion.
Betalning kan ske
via arbetsgivaren men är ej nödvändigt.
Nu räcker det med
att den anställde företer ett kvitto på en fysisk aktivitet som man
deltagit
i eller kvitto på ett betalt abonnemang från en idrottsanläggning.
2. Enklare slag
Exempel på skattefri motion är gymnastik, styrketräning, bowling,
racketsporter som bordtennis
tennis eller squash, lagsporter som volleyboll, fotboll, handboll och
bandy och dessutom att gå på gym.
Sporter som kräver
dyrare redskap eller kringutrustning som golf, segling, ridning och
utförsåkning
räknas inte hit. Dessa sporter blir skattepliktiga om arbetsgivaren
bekostar utövande eller utrustning.
3. Mindre värde
Enligt Regeringsrättens dom ovan, kan ett årskort till en gymanläggning
vara en sådan skattefri
personalvårdsförmån av mindre värde som är undantagen från skatteplikt.
Eftersom skattefriheten
inte förutsätter att motionen utövas på bestämda tider eller att
personalen motionerar samtidigt kan
arbetsgivaren erbjuda de anställda årskort på t ex en gymanläggning om de
ovan nämnda
förutsättningarna är uppfyllda. Ett årskort till gängse pris på orten är
normalt skattefritt. Det viktiga
är att motionen är av sådant enkelt slag som angetts ovan.
Ett årsabbonnemang
på bana 1 kostar 2.250 dagtid per person.
1.125 om man spelar
dubbel!!
Det innebär att två
spelare kan ha två till tre kontrakt/timmar per vecka om man spelar
singel
4. Lokaler
Motionen kan utövas i arbetsgivarens egna lokaler, i förhyrda lokaler
eller enligt abonnemang
som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt av denne till
anläggningens innehavare eller
av personalen. Likaså i lokaler som tillhandahålls av en personalstiftelse
som är knuten till
arbetsgivaren. Detta gäller både inomhus- och utomhusanläggningar.
5. Bruttolöneavdrag och motionsförmån
Går det att kombinera bruttolöneavdrag och motionsförmån?
- Nej. Det går inte med bibehållen skattefrihet att kombinera
motionsförmån med bruttolöneavdrag.
Förmån av fri eller delvis fri motion är en personalvårdsförmån och enligt
11 kapitlet 11 §
inkomstskattelagen får som personalvårdsförmån bl a inte räknas förmåner
som den anställde
får byta ut mot kontant ersättning.
Reglerna börjar gälla från den 1 januari 2004 men i skrivande stund finns
regelverket ej att tillgå
på riksskatteverket. Mer information om reglerna finns på
Läs mer exakt
information på www.skatteverket.se
eller fråga
skattemyndigheten/Din revisor om Du vill veta exakt
Upp
Jan
Sjöberg
2004-04-23
|